Du utnyttjade in vingar på min rygg

Jag har på senaste tiden funderat väldigt mycket, den där berömda väggen har varit nära och gjort att jag tagit avstånd från lite jobb, skola och så vidare. Vilket i sin tur fått mig att verkligen fundera på olika saker och ting. Min terapi har äntligen dragit igång, eller ja uppstartsmötena är avklarade och första ordentliga sessionen är nästa vecka. Under det ena uppstartsmötet sa terapeuten "de flesta människor som är med om trauman, de får inga bestående men" jag tappade hakan. Vadå inga bestående men? Hon tittade på mig så sa hon "ja det är så att de flesta får inga biverkningar av sina trauman, det är en väldigt liten andel som får det". "Hur är det möjligt?" tänkte jag. Jag läste i en bok vi har i skolan, att var sjätte kvinna blir våldtagen. Det vill säga att cirka 850.000 kvinnor i Sverige har blivit våldtagna, vilket är helt sjukt. 

Men tillbaka till ämnet, på det här uppstartssamtalet fylldes även olika boxar i för att se vilka symtom och problem man hade. Om där var tio punkter, uppfyllde/hade jag nio av dessa. Bland annat undvikande av platser, känsloförskjutning, mardrömmar, panikångest och så vidare. 

Ännu mer funderade jag på detta, hur jag kämpar för att bli frisk. För att acceptera min kropp, för att inte räkna kalorier. För att inte bli extrem åt något håll, ja att inte behöva ha fullständig kontroll hela tiden. 

Inatt drömde jag, någonting som jag nu på morgonen reflekterat väldigt mycket över. Jag drömde att jag träffade killen som utsatt mig för allting, och jag skulle träffa honom för terapins exponering som jag ska genomgå. På en sekund var jag tillbaka, tillbaka till rädslan, till den psykiska misshandeln, till att underkasta mig honom. Pang sa det så fladdrade minnesbilderna tillbaka om hur det va. I efterhand hör jag terapeutens röst i huvudet, det är bara minnen, du är inte i fara längre. I drömmens slut ställer jag mig framför en spegel, han slår mig i ansiktet och jag tittar på min bara rygg. I min spegelbild ser jag hur blåslagen jag är, jag blir först rädd. Tänker ännu en gång syns hans makt, men när jag tittar noggrannare i spegeln ser jag att alla blåmärken han har orsakat mig, har formats till vingar. 

Och så är det. Han trodde han bröt ner mig, han trodde han vann, men han har ingen aning. Han har ingen aning att tjejen han våldtog är erbjuden sitt drömjobb och är chef vid 20 års ålder. Han har ingen aning att tjejen han sa sög av lärarna och sa att hon aldrig skulle fixa det, hon är halvvägs igenom sin utbildning och gick ut gymnasiet med höga poäng. Han har ingen aning att tjejen han sa skulle ta livet av sig har aldrig haft mer att leva för. Den tjejen som igår tittade på sin drömhund. 

To you it was just another game, picking on me and calling me names. To me it was war, a war that I won, 'cause what doesn't kill you makes you strong. want you to know that I forgive it all, 'cause I learned to how to fly when you forced me to fall. By beating me down you gave me strength to rise, by killing me you taught me how to survive.